Torsdag.
Var faktiskt väldigt länge sen en torsdag var såhär bra, fick vakna upp brevid min rufsiga älskade man och trots att det var kallt och duggigt så blev det bra ändå.
Ända ångesten idag är faktiskt inför nästa vecka, svenska talet. Känns som om jag aldrig kommer bli redo att göra det, höhö.
Nu har jag lämnat in min mobil för 3e gången gillt eller vad säger man ? ^^ men nu när jag får tillbaka den så får jag reklamera den och det tänker jag göra direkt för tänker inte stå ut med den här skit mobilen mer! Ska kolla på en touch istället tänkte jag ( jaja, den kanske är lika dålig men vill testa det, kan väl inte bli så mkt värre eller?) :D så hoppas jag hinner reklamera den innan vi åker till USA, är alltid trevligt att ha en ny mobil att pilla med ett par timmar :)
Jag kanske säger det för ofta, men jag Älskar dig.
Bara för att du ääälskar den här bilden och för att du alltid finns där för mig.
Och den andra mannen i mitt liv, grawr.
Ända ångesten idag är faktiskt inför nästa vecka, svenska talet. Känns som om jag aldrig kommer bli redo att göra det, höhö.
Nu har jag lämnat in min mobil för 3e gången gillt eller vad säger man ? ^^ men nu när jag får tillbaka den så får jag reklamera den och det tänker jag göra direkt för tänker inte stå ut med den här skit mobilen mer! Ska kolla på en touch istället tänkte jag ( jaja, den kanske är lika dålig men vill testa det, kan väl inte bli så mkt värre eller?) :D så hoppas jag hinner reklamera den innan vi åker till USA, är alltid trevligt att ha en ny mobil att pilla med ett par timmar :)
Jag kanske säger det för ofta, men jag Älskar dig.
Bara för att du ääälskar den här bilden och för att du alltid finns där för mig.
Och den andra mannen i mitt liv, grawr.
Sjuk....igen...
Att vara sjuk är tydligen mitt livs melodi. Det tar ju aldrig slut heller. Jag räknade lite på när jag senast var sjuk, det var ca veckor sen, det är ju fan sjukt. Jag var frisk i 2 veckor?
Inatt fick jag höra något som var efterlängtat, trots att jag vetat det länge så kändes det skönt att tillslut få höra det på riktigt och veta att det faktiskt var mig du pratade med.
Jag har verkligen försökt plugga idag men jag kan inte, jag har lixom tappat peppen på livet, har typ inget kvar att ge. Jag vill bara fly undan hela tiden. Men jag vet att jag inte kan göra det hela tiden men jag orkar fan inte.
Inatt fick jag höra något som var efterlängtat, trots att jag vetat det länge så kändes det skönt att tillslut få höra det på riktigt och veta att det faktiskt var mig du pratade med.
Jag har verkligen försökt plugga idag men jag kan inte, jag har lixom tappat peppen på livet, har typ inget kvar att ge. Jag vill bara fly undan hela tiden. Men jag vet att jag inte kan göra det hela tiden men jag orkar fan inte.
Hej igen.
Jaha, då var det lördag igen. Och nu har jag fan varit nykter i en månad så ikväll blir det full och hopplös åter igen! Behöver supa bort lite problem och ständigt återkommande tankar, trots att jag vet att dom kommer finnas kvar imån med men vafan. Jag tar den risken för ikväll orkar jag inte vara ensam.
Så nu jävlar, klackskor o skit på, för ikväll vill även jag med känna mig lite fin.
Så nu jävlar, klackskor o skit på, för ikväll vill även jag med känna mig lite fin.
Rädd.
Jag är så jävla rädd.
Rädd för att jag kommer bli lämnad ensam, rädd för att jag aldrig ska bli något bra, rädd för att allt jag gjort inte leder till något bra. Jag kan fortsätta såhär hur länge som helst.
Men hur många sömnlösa nätter jag än lägger på att fundera på vart mitt liv kommer ta vägen så kommer jag inte fram till något och det är väl inte så konstigt egentligen. För ingen vet ju hur framtiden kommer se ut.
Så jag försöker leva i nuet, men sure. Hur jävla lätt är det? Det dyker upp nya problem varje dag och allt växer större och större och det tar över mig. Vet knappt vem jag är längre, men har jag någonsin vetat det?
När jag ser bilder på mig så tänker jag, det där är inte jag. För även om jag tar en bild 2 sekunder innan och sedan tittar på bilden så kan jag verkligen inte fatta att det är jag. Aldrig.
Det var allt från deppiga emo maria idag :)
Rädd för att jag kommer bli lämnad ensam, rädd för att jag aldrig ska bli något bra, rädd för att allt jag gjort inte leder till något bra. Jag kan fortsätta såhär hur länge som helst.
Men hur många sömnlösa nätter jag än lägger på att fundera på vart mitt liv kommer ta vägen så kommer jag inte fram till något och det är väl inte så konstigt egentligen. För ingen vet ju hur framtiden kommer se ut.
Så jag försöker leva i nuet, men sure. Hur jävla lätt är det? Det dyker upp nya problem varje dag och allt växer större och större och det tar över mig. Vet knappt vem jag är längre, men har jag någonsin vetat det?
När jag ser bilder på mig så tänker jag, det där är inte jag. För även om jag tar en bild 2 sekunder innan och sedan tittar på bilden så kan jag verkligen inte fatta att det är jag. Aldrig.
Det var allt från deppiga emo maria idag :)
Hej.
Egentligen tycker jag ju faktiskt om att skriva av mig litegrann men bloggen glömmer jag visst bort ofta. Jag tror verkligen inte jag orkar skriva om allt som har hänt så vad ska jag skriva då? haha.
Jag kan inte ljuga och säga att allt flyter på i mitt liv, för det gör det verkligen inte. Jag önskar jag visste saker och ting och att allt skulle kunna få vara lite enkelt ibland. Men jag undrar vad det är som komplicerar? Är det jag?
Men nu är det iaf såhär och för första gången i mitt liv så har jag inte en enda reservplan i bakfickan. Och det gör mig rädd, jävligt rädd. Det är något med dej som jag aldrig kommer att förstå, jag kan inte släppa dig helt trots att jag faktiskt vill det ibland..Du gör mig mer skada än glädje ibland, men det där vet du. Men du verkar ha lika svårt som mig. Jag som alltid trott jag var socialt missanpassad, men då visar det sig att det finns någon mer.
Idag har fan varit en av de värsta dagarna i mitt liv. Trots att jag har varit bland människor så har jag nog aldrig känt mig såhär ensam i hela mitt liv. Och jag har överhuvdtaget inte velat snacka med någon eller träffa någon.
Helst av allt hade jag bara velat stänga av mobilen och resa långt bort, där ingen hittar mig och där alla slipper mig. För seriöst, tjurigare och drygare människa får ni leta efter. Och fy helvete vad jag är trött på den jag är. Men jag börjar sakta inse att jag aldrig kommer att få vara den jag vill,,,Jag är helt enkelt för svag.
Så jävla svag.
Jag kan inte ljuga och säga att allt flyter på i mitt liv, för det gör det verkligen inte. Jag önskar jag visste saker och ting och att allt skulle kunna få vara lite enkelt ibland. Men jag undrar vad det är som komplicerar? Är det jag?
Men nu är det iaf såhär och för första gången i mitt liv så har jag inte en enda reservplan i bakfickan. Och det gör mig rädd, jävligt rädd. Det är något med dej som jag aldrig kommer att förstå, jag kan inte släppa dig helt trots att jag faktiskt vill det ibland..Du gör mig mer skada än glädje ibland, men det där vet du. Men du verkar ha lika svårt som mig. Jag som alltid trott jag var socialt missanpassad, men då visar det sig att det finns någon mer.
Idag har fan varit en av de värsta dagarna i mitt liv. Trots att jag har varit bland människor så har jag nog aldrig känt mig såhär ensam i hela mitt liv. Och jag har överhuvdtaget inte velat snacka med någon eller träffa någon.
Helst av allt hade jag bara velat stänga av mobilen och resa långt bort, där ingen hittar mig och där alla slipper mig. För seriöst, tjurigare och drygare människa får ni leta efter. Och fy helvete vad jag är trött på den jag är. Men jag börjar sakta inse att jag aldrig kommer att få vara den jag vill,,,Jag är helt enkelt för svag.
Så jävla svag.
