keighlee

Jag är sur, och det är inte särskilt ovanligt för mig nu för tiden. Jag som brukar ha så svårt att bli sur. Det har slagit över. När jag ser en massa bilder kokar hela min kropp, jag känner mig så gymt lurad.
Jag vill kunna lita på dig men vet inte vad jag ska tro ibland.
Jag känner mig bara så dum, Det är som ett hugg i ryggen, men jag är nog bara rädd.
Rädd att människor vet sånt som inte jag vet, eller dom kanske inte heller vet något.
Jag önskar att jag bara kunde slappna av men det finns ju sådant som heter Rätt och Fel i den här världen och det muckar med mitt huvud.
Man ska alltid gå över gränsen, och jag tål det inte. Jag får panik. Jag känner mej så sjukt ensam.
Är det något spel om vem som sårar vem mest? Isåfall vill jag inte vara med.

Jag är sjuk men jag längtar efter fest, så man får tänka på något annat och bara ha kul.




Nu ska jag nog ge mig ut i snöstormen och lyssna på Melissa Horn och deppa ner mig och kolla på allt det vackra utomhus.

Puss.





Cause I´ve started falling apart.